Geeky gadgets - bältdriven topptur?

När 1 april är ”på riktigt”

Okej, jag har tidigare skrivit om hur det är att tolka bakom skoter. Men tänk om skidorna istället var en miniskoter? Ett bälte som snurrar under skidorna och tar dig till toppen. Då behövs ju inte ens stighudar? Voila! Nu finns det i varje fall en prototyp som kallas E-Skimo, och nej det verkar inte vara ett första april-skämt.

E-skimo med motor och batteri, på den övre skidan är även bältet monterat.

Den första el-assisterade toppturs-skidan

I alla fall om tillverkaren själv får säga så. E-skimo är en Schweizisk produkt under utveckling av företaget E-Outdoor. Inspirerade av elcykelutvecklingen så har de experimenterat med att sätta larvband på skidorna.

För att åstadkomma detta behöver man modifiera skidorna rätt rejält. Hål kapas framför och bakom bindningarna och en motor monteras som driver bältet. Bältet löper från motorn under bindningen, genom hålet i skidan och tillbaka under skidan och upp till motorn igen. En rätt rejäl kloss med tanke på att det ska dit en motor på 20 Nm och ett 220 Wh batteri. Därtill kommer en modifiering för att bältet ska kunna passera under bindningen – och sen själva bältet då.

Det är knappast en lättviktsprodukt och förutom det uppenbara frågetecknet ”hur väl funkar det i praktiken?” så ställer jag mig frågan hur lätt är det att göra en kick-turn med all denna vikt, samt hur väl håller sig skidorna. Åkmässigt kommer skidorna tappa mycket egenskaper och risken att de knäcks ökar sannolikt väldigt mycket.

Nä, jag låter det här fortsätta vara en gimmick, men ju mer vi rör oss in i framtiden desto mer kommer produkter likt dessa att förfinas och hitta sina applikationsområden. Kanske den här typen av produkt skulle passa bättre på en fjällpulka, som då blir lite mer självgående och genererar mindre drag i uppförsbackar. När man kommit fram till basecamp lämnas både pulka och motor för att låta toppturen ske så som vanligt.

Snabbklippt video där fokus mer verkar ligga på att visa produkten så lite som möjligt

Över lag är jag rätt skeptiskt till den här typen av innovationer. Men jag ser ett värde i att det utvecklas, inte för att nuvarande pryl är särskilt åtråvärt utan snarare för vad denna grej kan leda till. Att det i sin tur föder ny innovation och vipps har vi hittat någonting som blir succé.

Jag tänker spontant på drönare som scannar snön och AI-genererade bedömningar om snöstabiliteten för ditt åk. Om sonden som ger dig en bild över snölagren utan att du behöver gräva. Eller om sulan i pjäxorna som mäter var du lägger trycket och kan ge dig live-info om anpassningar och rekommendationer.

Men å andra sidan… var drar man gränsen? När slutar toppturandet vara en naturupplevelse där ”här och nu” får vara i fokus? Ska allt loggas i Strava, delas och mätas? Eller kan nästa pudersväng bara få vara just det? En sväng i ett ögonblick, som konsumerats. Ingen annan kände svängen som du och nu är svängen lagt. Vem förutom du bryr sig egentligen?

En sak är dock säker, vi kommer se fler av den här typen av utvecklingar.

Fler resor & kurser